Skåne Sjælland Linux User Group - http://www.sslug.dk Förstasida   Anmälning   Postarkiv   Översikt   Kalender   Sök
 

Dansk dansk

Linux tips för nybörjare

Några konventioner:
^ är [Ctrl] på en PC-dator, t.ex. ^H = [Ctrl] + h (det betyder för övrigt "radera" i Bash).
Skrivmaskinskrift är det som står på skärmen och namn på filer.
Fet stil är kommandon.

Kommandoraden (bash-shell)

1. Tabulatortangenten [TAB] hittar det rätta ordet (filename completion).

Ex: Vi skall installera en fil: XFree86-S3V-3_3_2-13_i386.rpm
Istället för att skriva hela filnamnet skriver vi:

 $ rpm -Uvh X[TAB][TAB]
XFree86-3.3.2.3-18.i386.rpm
XFree86-S3V-3_3_2-13_i386.rpm
$ rpm -Uvh XFree86-

Det är uppenbart att  det finns 2 filer som börjar med samma bokstav i denna katalogen. Om vi skall installera båda skriver vi bara *[RETURN]. Om det bara är den ena skriver vi S[TAB][RETURN], så hittar skalet automatiskt den enda möjliga filen . Samma trick kan vi använda för program här  letar den bara sökvägen  (path) istället för katalog. Ex:

[user@localhost user]$ vi[TAB][TAB]
vi        view      virmf     viromega
viamail   viewres   virmpost  virtex

2. Lista över ofta använda kommandon:

innehåll i katalog(dir) : ls (-a : alla) (-l : detaljer)
kopiera                 : cp [fil1] [fil2] [destination]
radera                  : rm
flytta/döp om           : mv [fil] [dest]
redigera textfil        : pico (^h = [Ctrl] + h)
print/skriv ut          : lpr
skrivarkö               : lpq
läs fil                 : cat
en sida åt gången       : less
hjälp                   : info [kommando]
packaupp                : tar xfzv (-C [destdir])
packa                   : tar cfzv [dest] [fil1] [fil2]
processlista            : top (eller ps mindre detaljerat)
döda process            : kill [PID]
utrymme på hårddisken   : df
starta X window system  : startx

SPECIELLA:
Fyll i ord              : [Tab]
historia                : [Pilupp] / [Pilned]
en sida upp             : [Shift][PageUp]
avsluta program         : q
avbryt program          : ^C
logga ut                : ^D (eller exit)

3. Återkalla tidigare använda kommandon

Återkall gamla kommandon genom att använda upp/ned pilarna. Precis som [F3] i DOS, bara med en längre historia. Kommandot history visar alla gamla kommandon.

4. Shell-variabler

Variabler är liksom tomma påsar för minnet, som fylls i av användaren eller systemets inställningsfiler. Dom har inget värde förrän man tilldelat dom ett. Några variabler i skalet är: När en variabel blivit deklarerad (fått innehåll) kan du se innehållet med echo:

$ echo $OLDPWD
/usr/X11R6/lib/X11/app-defaults

Vi kan behandla variabeln nästan som ett filnamn:

$ cd $OLDPWD
$ echo $PWD
/usr/X11R6/lib/X11/app-defaults

Variabler deklareras (tilldelas innehåll) så här i bash:
VAR=värde
export $VAR

Du kan se alla dina variabler (bl.a.) med kommandot set|less

5. Se en bildskärm åt gången

I DOS skriver man DIR/P för att se innehållet i en katalog en bildskärm åt gången. I Linux använder man den lite besvärligare |less attribut. Lyckligtvis har Unix/Linux-folket hittat ett sätt att förbättra  DOS alternativet. Använd [SHIFT][PGUP]/[PGDN] för att se och bläddra bakåt eller framåt i visningen. Om det är väldigt många filer är det bättre att använda ls | less.

less är i verkligheten ett  program som används till att visa text en bildskärm åt gången därför kan det användas också i andra situationer t.ex.

tar --help | less
less långtext.txt

| är en 'pipe', dvs. det betyder "tag output från ls och  led det vidare igenom less".

6. Inställning av prompten

När du har installerat Redhat kommer din kommandoprompt säkert att se ut så här:

[användare@localhost bin]$

Promptens utseende betäms av en variabel som heter PS1 och du kan läsa dess värde i /etc/profile eller /etc/bashrc (Redhat) eller med echo $PS1:

PS1="[\u@\h \W]\\$ "

Koderna finns förklarade i man bash. Jag föredrar att skriva in nya värden på den sista raden i ~/.bashrc (~/ betyder  alltid användarens hemkatalog) , så att det inte påverkar alla användare:

PS1="\[\033[34m\][\u@\w]\\$\[\033[39m\] "

Detta tar bort det som regel värdelösa localhost (för den som inte sitter i ett nätverk) och skriver istället ut hela sökvägen och inte bara den aktuella katalogen:

[användare@/usr/X11R6/bin]$

Koderna \[\033[34m\]...\[\033[39m\] färgar prompten blå. Det är en bra ide (tycker jag) att använda olika färger för vanliga användare och en för root, så att man alltid vet vem man är inloggad som. Koden [34m är blå, [39m går tilbaka till normal visning och \003 är en såkallad 'escape sequence', det betyder att: nu kommer det en kod. Se möjliga färger i filen /etc/DIR_COLORS. Detta färgar root-prompten röd: PS1="\[\033[31m\][\u@\w]\\$\[\033[39m\] "

Xwindow:

Accéntêr

I Windows (och gammaldags skrivmaskiner) är man van vid att skriva accenter genom att exempelvis trycka på. '¨' + 'u' för att skapa tecknet 'ü' (u+umlaut). Det kallas 'döda accenter' därför att det inte händer något då man trycker första gången på dom. Linux stöder döda accenter om du har valt dk-latin1 eller se-latin1 som keymap under installationen, men XFree86 gör det inte. Det kan kanske skyllas på att programmerarna ofta använder tecknen ^ och ~, och amerikanarna har vant sig vid att använda ` (accent grave) och ' (apostrof) som `enkelt anföringstecken'. Problemet är att det ser dumt ut på en  windowspc, och europeerna har användning för tecknen för sitt ursprungliga ändamål.

Som alternativ till döda accenter erbjuder Xwindow en 'Compose' tangent. För att få fram u+umlaut på skärmen skall du trycka [Shift][AltGr] + ¨ + u . Det är en bra lösning för en Linux programmerare som självsäkert använder dom tecknen, men det är kanske inte så smart för en sekreterare eller din mor.

En mer permanent lösning är att ändra följande i filen /usr/X11R6/lib/X11/xkb/symbols/se:

    key <AE12> {    [           acute,         grave    ],
            [          bar,     dead_ogonek    ]    };
    key <AD12> {    [       diaeresis,     asciicircum         ],
            [      asciitilde,     dead_macron         ]          };
skall  ändras till:
    key <AE12> {    [      dead_acute,    dead_grave    ],
            [          bar,     dead_ogonek    ]    };
    key <AD12> {    [  dead_diaeresis, dead_circumflex         ],
            [      dead_tilde,     dead_macron         ]          };
Efter  det att du har startat om X fungerar det på samma sätt som i windows, i varje fall i xterm, KDE, Gnome och Emacs. Några program är tyvärr så dåligt skrivna att dead_keys inte fungerar bla. rxvt och NEdit. Om du är beroende av ett sådant program, så skriv till utvecklaren eller rätta till det själv, det är visst bara en enda rad som skall tillfogas i koden.
http://wauug.erols.com/~balsa/linux/deadkeys/index.htm
http://metalab.unc.edu/LDP/HOWTO/Danish-HOWTO-2.html#deadkeys
 
 

Fonter

I de senaste versionerna av Redhat har man gått över till att använda en särskild fontserver för att leverera teckensnitt till XFree86. Denna  fontserver stöder truetype fonter som är vanliga under Windows och Mac.

Installation av bdf/pcf fonter under Redhat 6:

1. Placera fonterna (dom får gärna ha ändelsen *.gz) i en mapp (vilken mapp som helst) och  kör mkfontdir i den aktuella mappen för att skapa ett fonts.dir fil. 2. Kör xset +fp [sökväg/mapp] för att berätta för X om fonterna eller lägg till raden permanent raden /sökväg/mapp i /etc/X11/fs/config.

Installation av truetype fonter under Redhat 6:

1. Placera truetypefonterna (*.ttf/*.TTF) i en vilkensomhelst mapp och kör ttmkfdir -o fonts.dir. 2. Gör sedan precis som i fallet ovan. Har du en windowspartition kan du helt enkelt ha en symbolisk länk till windows/fonts, t.ex.: ln -s /mnt/win/windows/fonts/ /usr/share/fonts/truetype

Xfontservern xfsft
Linux TrueType HOWTO

Klipp-klistra (cut and paste)

På kommandoraden (konsollen) är vänster musknapp 'copy' och högra musknappen är 'paste'. I Xwindow används den mittersta som paste. Har du en 2-knappars mus skall du kommentera bort raden Emulate3Buttons i /etc/X11/XF86Config, ett tryck på höger och vänster knapp samtidigt fungerar då som mittknappen. Det kräver lite vana och fingerfärdighet men det är snabbare än i  Windows.

Inte alla program samarbetar lika bra med  cut and paste, i så fall kan man eventuellt använda xclipboard som mellanled.

Athena Widget Set (suck...)

Ovanstående är Xwindow's standard widget uppsättning (dvs. den ritar upp de olika objekten på skärmen, scrollbars, knappar osv.), tyvärr liknar det något från  en gammal Macintosh.

Under lång tid trodde jag inte att man kunde gripa scrollbaren med musen och köra den upp och ner precis som i Windows, men det visar sig att det kan man, man skall bara använda den mittersta musknappen  (i mitt fall skulle jag trycka på höger och vänster knapp samtidigt). Även om man har lärst sig det är det ändå inte så bekvämt. Vänster musknapp scrollar neråt och höger uppåt, men bara häljften så snabbt. Igen, den mittersta knappen placerar scrollbar precis där musmarkören är.

Det har gjorts många saker för att göra det enklare , bl.a. Xaw3d som ger fönster dekorationerna ett mindre platt utseende, NeXtaw, som ger ett Next-aktigt utseende (och gör programmen mycket långsammare,  min uppfattning) och Xaw95 inte är så bra som det låter :-). Ingen av dom är helt felfria så gör en backup av dina gamla libs.

Xaw3d 1.5 är visst den mest stabila och bakåtkompatibla av dom. Innan du kompilerar är du tvungen att ändra i filen ?/xc/lib/Xaw3d/Imakefile --rad 38-44:

XCOMM DEFINES = XawI18nDefines

LINTLIBS = $(LINTXLIB) $(LINTXTOOL)

EXTRA_DEFINES = -DARROW_SCROLLBAR -DUSEGRAY

EXTRA_INCLUDES = -I.
Kör därefter xmkmf för att skapa en Makefile. Därefter:

`make includes; make depend; make; make install
cp /usr/X11/lib/libXaw3d.so.6.1 /usr/X11/lib/libXaw.so.6.1 (förutsatt att det är Redhat).

Lägg till i ~/.Xdefaults:

*background: Gray
 
 

Så skulle alla dina X-apps ha fått ett trevligare utseende och en scrollbar som fungerar precis som i Windåsen.

Remapping av tangenter:

Med hjälp av programmet xmodmap kan man associera bokstäver med tangenter, t.ex. har de flesta moderna tangentbord flera Windows-specifika tangenter, som inte omedelbart kan användas under Linux. Här är ett exempel på hur du kan ändra det.

Skapa en fil och döp den till .Xmodmap :

keycode 0x3B = comma semicolon braceleft
keycode 0x3C = period colon braceright
keycode 0x3D = minus underscore question
keycode 115 = greater
keycode 116 = slash
keycode 117 = ampersand
Kör 'xmodmap .Xmodmap' och resultatet är:
[AltGr]+[,]        = {
[AltGr]+[.]        = }
[AltGr]+[-]        = ?
Högra winstart        = >
Vänstra winstart    = /
winmenu (Högerklick)    = &
Läs /usr/lib/kbd/keymaps/i386/qwerty/se-latin1.map.gz för att se de tillåtna värdena (använd zless eller mc). Använd xev för att se vilken keycode ett tryck på en tangent ger. Du skall förvissa dig om att X anropar xmodmap $HOME/.Xmodmap varje gång det startar, kolla /etc/X11/xinit/xinitrc, annars skall du lägga till raden i din .xinitrc eller .Xclients innan raden som startar din windowmanager (den skall alltid ligga sist).

Vigtiga konfigurationsfiler

Filer som börjar med ' . ' eller mellanslag är dolda filer filer. Dom kan ses med ls -a. Det gör det möjligt för varje användare att skräddarsy sitt eget personliga desktop, filerna ligger i roten av din hemmakatalog ($HOME/ eller ~/).
 
 

.xinitrc eller .Xclients

Tala om för Xservern vilken windowmanager och vilka program som skall startas när X startar. Kan också användas för att starta diverse andra program när X startar. Exempel:
# Window Maker default X session startup script

PATH="$PATH:/usr/local/bin"

# If you login from xdm, uncomment this to make error messages appear
# in the console window.
#
# tail -f /home/birger/.xsession-errors > /dev/console

exec wmaker
#exec icewm
#startkde
#exec afterstep
Lägg märke til att de rader som börjar med '#'. Ignoreras av programmet, på det viset kan jag skriva egna små kommentarer eller om jag vill använda en annan window manager, kan jag bara byta  # på t.ex.:
#exec wmaker
exec icewm

.Xclients skall rättigheterna vara ställt som för ett program (-rwx------). Det fixas  med chmod +x .Xclients

.Xdefaults

Detta är X's såkallade ressource-fil. Här kan du definiera hur ett antal program skall se ut under X, utan att du behöver ändra i inställningarna i /usr/X11R6/lib/X11/app-defaults. Syntaxen är tämligen enkel, som regel är det 'program*funktion: värde'. ' * ' är jokertecken precis som på kommandoraden.

Läs programmens man-sidor och filerna i /usr/X11R6/lib/X11/app-defaults för att se vilka egenskaper som är möjliga att ändra och hur. Exempel:

emacs*Background:    DarkSlateGray
emacs*Foreground:    Wheat
emacs*pointerColor:    Orchid
emacs*cursorColor:    Orchid
emacs*bitmapIcon:    on
emacs*font:        8x13
!emacs.geometry:    80x40
Dom här raderna styr Emacs' utseende, om du blivit trött på att se  Emacs i ett litet frimärksstort fönster, kan du ändra geometry-raden eller ange ett annat teckensnitt (se giltiga värden i /usr/X11R6/lib/X11/fonts/misc/fonts.alias). Du kan också ändra färgerna, giltiga värden hittar du i /usr/lib/X11/rgb.txt. Välj någon du står ut med att läsa i timmar.
Vim*useSchemes:        all
Vim*sgiMode:        true
Vim*useEnhancedFSB:    true
Vim.foreground:        Black
Vim.background:        Wheat
Vim*menuBar*font:    7x13
Vim*font:        9x15
Dessa konfigurerar Vim's utseende om du använder det garfiska interfacet gvim. 'Booleska' (boolean) värden är antingen 'True' eller 'False'.

Detta blir defaults för alla xterminaler (och rxvt'er):

XTerm*saveLines:    1500
XTerm*font:        8x13    # En god font för 800x600
XTerm*foreground:    burlywood2    # Fontfärg
XTerm*background:    black    # Svart bakgrund
XTerm*colorBD:        blue    # Färg för markerad text (t.ex. i man)
XTerm*colorUL:        red    # Färg för understruken text
rxvt är en förbättrad version av xterm, som dessutom använder mindre minnesutrymme.

.emacs

Emacs-konfigurationsfil. Det är för mycet för att beskriva i detalj men här få du ett par exempel på en minimumkonfig:
(global-font-lock-mode t)
(setq font-lock-maximum-decoration t)

(keyboard-translate ?\C-h ?\C-?)
(keyboard-translate ?\C-? ?\C-h)

(global-unset-key [backspace] )
(global-set-key [backspace] 'delete-backward-char)
(global-unset-key [delete] )
(global-set-key [delete] 'delete-char)
Detta möjliggör danska/svenska specialtecken och syntaxfärgning av text. Det gör också så att [Delete] och [Backspace] fungerar som vanligt. Det är inte längre nödvändigt att ange (standard-display-european 1) efter att MULE (MUltiLingual Emacs) har blivit en fast del av Emacs, faktiskt kan det nån gång interferera med MULE.

.bashrc

Kommando-shell'ens konfigurationsfil (en av dem).
Eksempel:
# .bashrc
# farver i bash
eval `dircolors /etc/DIR_COLORS`

# User specific aliases and functions
alias ls='ls -F --color=auto'
alias x='startx -dpi 100'    # starta X i 100 dpi upplösning
# Source global definitions
if [ -f /etc/bashrc ]; then
    . /etc/bashrc
fi
Accenterna i `dircolors..` raden skall vara ` (accent grave) av ett eller annat skäl. Använder man apostrof fungerar det inte.

Med kommandot 'alias' kan du binda tecken till kommandon t.ex.:

alias e='emacs mitt_stora_verk.txt'
alias rm='rm -i'    # fråga om en fil skall raderas (y/n)
alias rr='rm -r'    # radera katalogen (med underkataloger)
alias la='ls -a'    # visa också dolda filer
alias ll='ls -l'    # visa detaljer (precis som vdir)
alias lt='ls -tr'    # sortera filer efter datum (dom nyaste sist)
alias lss='ls -S'    # sortera efter storlek (största först)
alias lx='ls -X'    # sortera alfabetiskt efter ändelse
alias bak='cd $OLDPWD'    # tillbake til förra katalogen
alias pakud='tar xfvz'    # packa upp en *tar.gz fil
alias pak='tar cfzv'    # skapa en komprimerad fil
alias dot='ls -d .[a-zA-Z0-9_]*'    # visa endast dolda filer
alias loacte=locate    # en typiskt skrivfel jag brukar göra
Om du saknar  DOS(!?) kan du återskapa de invanda kommandona:
alias dir='ls -lba --color=yes|more'
alias edit='echo "Vill du inte hellre använda vi? ;-)" && pico'
alias print='lpr'
alias mem='free'
alias del='rm -i'
alias copy='cp -ai'
alias ren='mv -i'
alias cls='clear'
alias path='echo $PATH'
alias type='less -e'
alias help='man'
alias deltree='rm -r'
alias cd..='echo "cd .. är det riktiga, men ok.." && cd ..'
alias d:='mount /mnt/cdrom && cd /mnt/cdrom'
Man kan också skapa små program i .bashrc,  t.ex. en liten räknemaskin:
function calc () {
    awk "BEGIN { print $* ; }"
}


$ calc 4*6
24
Pass på så att du inte tar en bokstav eller ett ord som redan är upptaget.Det kan du kolla genom att skriva whereis [ord] (whereis kontrollerar om det finn en fil med et namnet i din sökväg).

Tips: När du har ändrat i bash's konfigurationsfiler, måste du logga ut och sedan logga in igen för att ändringarna skall gälla (bara starta en ny xterm).

'ls -F --color=auto' visar filerna med olika färger och ett indikeringstecken efter typen. Vilka färger bestäms i /etc/DIR_COLORS.

Filsystemet

Symbolska länkar.

OM du har en Windows och en Linux installation sida vid sida på din hårddisk har du säkert också filer som du vill arbeta med i båda systemen t.ex C:\Homepage\*.* och C:\Mina dokument\special.doc.
Ställ dig i din home-katalog (cd ~) och skapa sym-links till dina windowsfiler:
$ ln -s /mnt/win/Homepage/ homepage
$ ln -s "/mnt/win/Mina dokument/special.doc" special.doc
$ ln -s /mnt/win/Program/Netscape/Users/användare/Mail/Inbox ~/Mail/Win-Inbox
Lägg märke till citationstecknen: Linux accepterar iinte utan vidare mellanrum i i filnamnen.
Nu uppför sig special.doc och homepage/ sig nästan som om dom var filer på din Linux-partition och du kan läsa din epost som du har tagit emot när du körde Windows (detta trick fungerar med XFMail, jag har inte testat med andra epostklienter), även om dom fortfarande ligger kvar på hda1. Du kan läsa och ändra dom, du  kan dock inte alltid radera och döpa om dom med mindra än att du är  root eller har ställt in fstab som i nästa avsnitt.
Den som monterar windows partitionen är ägare av alla filerna. Om du monterar dom som  root, kan du alltså iinte skriva till dom som vanlig användare, därför skall du inte använda 'defaults' eller 'auto' i /etc/fstab, du bör istället ändra så här i fstab:
/dev/hda1 /mnt/win   vfat      auto,user,rw,uid=65534,gid=6,umask=000    0   1
Nu skall "rw" vara möjligt för alla. I övrigt är uid=65534 "nobody" och gid=6 är "disk" i detta exemplet och en ls -ld kan se ut så här :
...
drwxrwxrwx   5 nobody   disk         4096 jun  8  1998 /mnt/win/recycled
drwxrwxrwx   6 nobody   disk         8192 maj  8 11:06 /mnt/win/tmp
drwxrwxrwx  39 nobody   disk        16384 jun  7  1998 /mnt/win/windows
Viktigt: Kontrollera t.ex. linuxconf för att se om ditt sytem är uppsatt på ett annat sätt, typiskt om det användt en annan uid/gid.
Vill man bara låta dom i gruppen "disk" kunna skriva så ändra umask till 006 i fstab :
...
drwxrwx--x  39 nobody   disk        16384 jun  7  1998 /mnt/win/windows
...
Och "användarna" läggs till i /etc/group , t.ex. :
....
disk:*:6:user,fido,jan
....
Vill man begränsa mount av partitioner till bara gruppen "disk" så ställ in i /dev/hda1 :
brw-rw----   1 root     disk       8,   4 nov  9  1998 /dev/hda1

chmod och filrättigheter:

Låt oss titta på några filer och deras ägarrättigheter:

 $ ls -laF
drwxrwxr-x   användare   användare   .
drwxrwxr-x   användare   användare   ..
drwxrwxr-x   användare   användare   katalog/
-rw-rw-rw-   root        root        testscript

Vi skall titta på bokstäverna till vänster (jag har inte tagit med alla detaljer):

d = directory, r = read, w = write, x = execute

katalog/fil användare  grupp     alla
d             rwx       rwx       rwx
Låt oss säga att vi skapat  scriptet 'testscript' som root och nu skall vi göra det körbart (executeable):
$ chmod +x testscript

Resultatet blir:

 $ ls -l testscript
-rwxrwxrwx   root   root   testscript

Som du kan se, kan alla användare på datorn både läsa, köra och ändra ditt script och det är kanske inte så lyckat, så vi skall nu ändra det så det ser ut så här:
-rwxr-xr-x
nu kan bara ägaren ändra i det (klokt av säkerhetsskäl):

 $ chmod +xr,go-w,u+w testscript

 "ugo" motsvarar user/group/other och xrw är rättigheter. Normalt är det endast +x och t.ex. go-w man behöver använda för filer:

$ chmod +x testscript
$ chmod go-w testscript
eller
$ chmod +x,go-w testscript

Ibland ser man att folk använder siffror istället för bokstäver, t.ex. chmod 755 istället för chmod +xr,go-w,u+w.  Detta därför att man använder oktala värden: r = 4, w = 2, x = 1 (4+2+1= 7)  r = 4 w = 0 x = 1 (4+0+1= 5). Om du hade valt vanliga tal (1,2,3) istället för oktala kunde chmod 333 ha betytt  2 möjligheter, antingen -r--r--r-- eller --wx-wx-wx, så det finns en mening i galenskapen. De symboliska värden är lättare att komma ihåg för dom som inte är så bra på matte.

Vi ändrar också lätt ägar/grupp tillhörighet för filer:
$ chown användare.användare testscript
$ ls -l testscript
-rwxr-xr-x användare användare testscript

Om medlemmarna i vår arbetsgrupp skall ha lov att ändra i testscript , gör vi således:
$ chmod 775 testscript
$ chown användare.posen testscript
$ ls -lF testscript
-rwxr-xr-x   användare   posen  testscript*

Om kataloger (directories/bibliotek/filmappar):

 $ ls -lF katalog/
drwxrwxr-x   användare   användare  katalog/

x är en såkallad 'searchbit': En katalog kan naturligtvis inte köras som ett program, så istället används x till att bestämma vem som får rättighet att tiita i katalogen, t.ex.: $ chmod 700 chefens_fru.pics/
$ ls -lF chefens_fru.pics/
drwx------   användare   användare  chefens_fru.pics/

" . " och " .. " är blå därför att dom också är kataloger. " .. " är föregående katalog (parent) katalog, " . " är den nuvarande.  OM du skall köra ett program som inte ligger i din PATH (echo $PATH) skall du anropa det så här: ./testscript
Det verkar besvärligt men det är viktigt av säkerhetsskäl. En hacker kunde till exempel  lägga ner ett virusprogram som heter ls i en användarkatalog  och lura dej att  aktivera programmet när du vill kontrollera innehållet i den katalogen och på så sätt infektera din dator med ett virus eller en trojansk häst.
OM du inte har anslutning till Internet och du är den enda användaren på din Linuxbox och du inte bryr dej om säkerheten kan du lägga till detta i din .bash_profile:

PATH=$PATH:.
export PATH

Nu är den aktuella katalogen alltid med i din sökväg. Gör aldrig detta för  root! Grunden till att det inte finns så många virus för UNIX  är att vanliga användare inte kan göra särskilt stor skada, men som root kan man lätt förstöra hela sitt system på grund av lättja.

Problemlösningar:

1. Skärmen är full av märkliga tecken (boxfigurer).
Prova att skriva följande i blindo:
$ cat
^O (Ctrl-o) [Return]
^D
Längre förklaring: Linux använder ^N och ^O för att byta mellan två olika teckenuppsättningar, du har kanske kommit åt att trycka på ^N (eller har du hittat et fel i ditt program). ^D betyder 'End of file' (EOF).

En annan möjlighet tex efter en cat av en binär fil, är att skriva in reset (inte knappen!), och den aktuella textskärmen/xterm kommer att blive initialiserad.
Det som hände var bara att ett speciellt styrtecken skickades till skärmen så att den ställde om sig i grafiskt läge.
 
 

2. Det går inte att skriva in i xterm/textskärm.

Kanske har du tryckt Xoff (^S) som låser för ytterligare visning medan utdata sparas i en buffert. Tryck Xon (^Q) för att tända upp igen.

Till sist en länk till diverse linux tips: http://portico.org/

Av Birger Langkjer och Frank Damgaard  översättning till svenska Leif Bengtsson

 
Förstasida   Anmälning   Postarkiv   Översikt   Kalender   Sök

 
 
Fel och synpunkter angående webb-sidorna skickas till <www_admin>. Senaste ändring 2004-08-14, klockan 09:38
Denna sidan underholds av Frank Damgaard .